Radikal empati i dansarkivet

Vilka relationer påverkar dansforskningen? Hur kan dessa relationer undersökas från ett arkivkritiskt perspektiv? Den här bloggen introducerar "radikal empati" som begrepp och forskningsmetod.

Under de senaste årtiondena har delaktighetsperspektiv (participatory approaches) framträtt allt tydligare i arkivteori- och praktik. Detta innebär att en huvudsakligen byråkratisk och bevarande roll för arkivet har kommit att utmanas av en mera samverkansinriktade och aktivistiska roller som förordar en bred och inkluderade förståelse av arkiv och arkivering. Ett brett och delaktighetsinriktat perspektiv betonar att kontroll delas mellan intressenter, att empatiska överväganden görs även om detta kan vara svårt, och att maktobalanser uppmärksammas i samverkansärenden.

När jag undersöker delaktighet dansarkivet använder jag mig av arkivvetarna Michelle Caswell and Marika Cifor's begrepp "radikal empati" som är inspirerat av feministisk omsorgsetik och som syftar till att lyfta fram relationer mellan intressenter. (Caswell and Cifor 2016). Det som gör etiken radikal är idén att trots skillnader - och trots eventuella obehagliga reaktioner så som motvilja - kan en empatiskt laddad mellanmänsklig plats ta form där känslor, kroppslighet och upplevelser samspelar i skapandet och delandet av kunskap och där förändring kan initieras (se Meskimmon, von Rosen, Sand 2014).

Begreppet radikal empati utesluter inte andra tankemodeller, utan kompletterar istället dessa genom att fokusera på affektiva relationer och ömsesidigt ansvar gentemot den andre. Det bör noteras att det finns risker med att tillämpa radikal empati i arkivet; om öppenheten inte hanteras med omsorg kan den leda till förminskande eller rent av utplånande av den andre, istället för ömsesidig respekt och inkludering (se mitt blogginlägg från 31 december 2017 om delaktighet, Hedemyr 2017, samt Sexton 2015).

I min forskning om dansarkiv och arkivering finns ett antal exempel på hur situationer kan skifta mellan produktiva affektiva övertoner och ofrivillig (ibland nog också medveten) nedvärdering eller oförmåga att förstå intressenters behov och perspektiv. Dessa exempel är under bearbetning och jag räknar inte upp dem här - en poäng med dem är att frågor och komplicerade relationer får förbli i rörelse och därmed kan ingå i förhandlingar.

Med utgångspunkt i "radikal empati" kan forskningen synliggöra och analysera sådant som underliggande tankemodeller och maktobalanser, och i dialog med andra intressenter komma med förslag som kan leda till positiv förändring.

Litteratur:

Caswell, Michelle and Marika Cifor (2016). "From Human Rights to Feminist Ethics: Radical Empathy in the Archives", Archivaria 81 (Spring), 23-43.

Hedemyr, Marika, "Why does 'participatory' make me shiver? Proposing a decolonial practice for participatory work", No 7 (2017: Nordes 2017: DESIGN+POWER, www.nordes.org.

Meskimmon, Marsha, Astrid von Rosen, Monica Sand (eds and contributors) (2014). Dance as Critical Heritage: Archives, Access, Action. Critical Heritage Studies, University of Gothenburg 2. Open access: https://criticalheritagestudies.gu.se/digitalAssets/1497/1497255_dach-report.pdf

Sexton, Anna, Archival activism and mental health: Being participatory, sharing control and building legitimacy, UCL PhD, 2015. Open access: https://discovery.ucl.ac.uk/1474368/ (2017-09-03.)

Bild: Fotografiet, taget av Bo Hansson, är från mitt forskningsarkiv. På bilden syns jag och kollegan dansetnologen Mats Nilsson i en diskussion om praktisk kunskap och kroppen som arkiv i forskning som inbegriper olika danstraditioner. Vi har - hittills - klarat att vara osams på konstruktiva sätt.