Dagar i dansarkivet 7. Dans och dockteater

Till slut anlände min försenade födelsedagspresent till den lokala bokhandeln: Margareta Sörensons bok Marionetteatern: På väg sedan 60 år (2020). Lila rygg med guldstjärnor, fina bilder, kortfattad och kunnig text på svenska och engelska. Boken kopplar den Stockholmsbaserade Marionetteatern till fältets utveckling i Sverige och världen, till bilder, till författare. Det fjärde kapitlet handlar om dans och dockteater. Inspirerande och tankeväckande. Sörenson är en auktoritet inom fältet och jag hoppas på mera kontakt med henne framöver. I Expansionsdatabasen växer det antal poster som handlar om dockteater i Göteborg. Så mycket kunskap och engagemang det fanns, och finns. Arbete pågår!

Här ett exempel ur databasen:

Eliška Recínová Marionetteater och Dockteater

Dockskådespelarna Eliška Recínová och hennes mor Sarka Recínová, från före detta Tjeckoslovakien, kom till Sverige och Göteborg i slutet av 1960-talet. Då hade de spelat dockteater några år i Tyskland. Eliška hade en femårig utbildning som dockskådespelare (loutkoherecka) från vid Akademien för de musiska konsterna i Prag och det var således en kvalificerad konstnärlig kraft som gjorde entré i Göteborgs kulturliv (GP 1978-05-05). Eliška och Sarka fick 1967 kontakt med Ellen Bergman, teaterchef för Atelierteatern som fått kommunalt bidrag för att spela barnteater (DN 1968-09-04). Eliška Recínová och hennes mor blev anställda av socialförvaltningens fritidsbyrå, där de undervisade fritidsledare i dockspelets konst och teknik (Forsén och Halász 2011: 114). De förestod en omfattande verksamhet knuten till Masthuggets teater, där amatörer var välkomna (Arbetet 1969-11-05; 1969-12-20, 1970-09-08). Mor och dotter Recínová hade från 1970 nära kontakt med Frölunda fritidsgård och Annette Cegrell Sköld, som var intresserad av dockteater i arbetet med olika barngrupper (Forsén och Halász 2011: 114). Eliška Recínová var engagerad i KULF (kultur i förskolan), Skådebanan och Fritidsförvaltningen. Tillsammans med Raymond Yokoda skapade hon filmerna Musikens väsen (1978) och Ben Onis dröm (1980). Från 1985 till 1995 arbetade Eliška Recínová inom ramen för Loutka dockteater (loutka betyder docka) och nådde genom detta en mycket stor publik med sina föreställningar. Spelplatserna var otaliga museer, teatrar, parker, daghem, förskolor och bibliotek. Eliška Recínová var en pionjär som verkade för att höja dockspelskonstens yrkesstatus i Sverige, där den ofta nedvärderades och sågs som hobby (GP 1978-05-05).

Forskningsanteckningar

Källor: Tidningar.kb.se; Lena Fridell, Barnteater i Göteborg (1980); Ulla Forsén och Eva Halász, Det finaste som hänt i Frölunda (2011: 114); KULF-rapporten Att forma en människa (1979:15), Regionarkivet, Svensk filmdatabas, praktikanten Hannane Nabavis arbete. Filmen Musikens väsen började spelas in 1978 (GP 1978-05-05) och vi har valt att ange 1978 som det år den blev färdig. Stavningen av Eliška Recínovás namn varierar i olika källor. Vi har valt att följa stavningen i Svensk filmdatabas eftersom den tydligt anger de alternativa skrivtecknen. Också födelseåret är hämtat från Svensk filmdatabas. Tidigare forskning och tankar framåt: I Ny svenska teaterhistoria (2007) där Margareta Sörenson skrivit en utmärkt text, och uppmärksammar Karl Kuhlins Kasperteater i Slottskogen, finns få dockspelande Göteborgsgrupper eller artister representerade från 1965-2000. Detta innebär att grundforskning saknas just om dockteater i Göteborg för den tidsperioden. 

I Sverige har inte så mycket skrivits om dockteater på vetenskaplig nivå, med undantag av ett flertal substantiella bidrag av den ovan nämnda Sörenson (e-post Karin Helander 31 augusti 2019). Sörensons forskning (se libris.kb.se) om dockteater är relevant för förståelsen av Sarka och Eliška Recínovás verksamhet, liksom publikationer inom det omfattande internationella dockteaterfältet (puppetry art). På Frölunda kulturhus finns Nationellt centrum för figur- och dockteater https://www.frolunda-kulturhus.se/figur/. UNIMA - Union Internationale de la Marionnette är en viktig internationell organisation: https://www.unima.org/en/. Se även den svenska UNIMA-organisationen och den digitala tidskriften Dockteatern: https://www.unima.se/index.html. Expansionsprojektets bidrag kan förslagsvis bli att ge dockspelande Göteborgsgrupper och artister tydligare närvaro inom det större forskningsfältet och den internationella encyklopedin WEPA: https://wepa.unima.org/en/. Dockspelskonst är också ett fält som är ytterst intressant att undersöka genom nya teoretiska perspektiv inom konstvetenskapen, som holistisk scenografiteori och multisensorisk teori.